Sofia

Glömde säga att igår efter kalla äventyr med hästarna var jag på spinning och core med mamma på sats. Fick ett gratiserbjudande där eftersom jag följde med mamma förra veckan också. Igår var det jobbigare än gången innan. Brukar ni också känna så? Att första gången man prövar något nytt så kör man på så hårt och svetten rinner, men att det ändå inte var så himla jobbigt att man vill dö. Nästa gång man kör samma sak vet man om hur allt var och även om man tar i lika mycket så är det sjukt mycket jobbigare!? Varför är det så? Igår var en jobbig träning. Idag blir det träning igen, fast gymnastik. Ska ner lite tidigare och jobba vidare på ett pojkfristående som jag med hjälp av andra har kommit på. Riktigt roligt faktiskt. Jag blir så glad när arbete lönar sig. I början hatade mina pojkar fristående. De ville inte tävla om det skulle vara fristående med. Nu när vi har gjort ett coolt och roligt killfristående tycker de att det är det roligaste av allt. Jag blir glad av att se dem tycka det är så kul. De till och med tjatar om att de vill träna på det heeela tiden. Jag blir så glad när föräldrar kommer och berömmer en för att vi har gjort ett så bra fristående, jag blir glad av att föräldrarna säger att killarna pratar hemma om att fristående är så roligt. När de till och med övar på friståendet hemma, just för att det är så kul. DET är lycka!